Okategoriserade
Okategoriserade
Nyheter
Under en intensiv skolvecka har jag haft en heldag med Vet. Florian Lackner som gett mig nya verktyg att bedöma rörelse och eventuella avvikelser på häst. Detta inte för att jag ska göra hältutredningar, men för att jag lättare ska kunna avgöra när en häst bör skickas vidare till veterinär eller inte. Mycket lärorikt!

Därefter var jag på föreläsning om Shock wave som är ett fantastiskt redskap att behandla t.ex sen- och gaffelbandsskador samt triggerpunkter för spänd muskulatur där massage inte räcker till. Shock wave är en evidensbaserad behandlingsmetod som används både inom humanvård och av veterinärer runt om i världen, min tanke är att utveckla min verksamhet med en sådan för att kunna arbeta på remiss av veterinär i framtiden.

Tips
Åh, så underbart att det är varmt och härligt ute igen! I Stockholm är det nästan högsommarvärme vissa dagar och det börjar bli grönt i hagarna.

Hästens grundbehov av salt är inte säsongsbetonat, de behöver det året om. Behovet ökar dock i samband med att hästens svettförlust ökar, vilket sker under ansträngande träning under sommarhalvåret.
Det finns en falsk trygghet i att hänga in en saltsten i boxen och förlita sig på att hästen fixar att hålla den balansen på egen hand. En vanlig saltsten (2 kg) ska ta slut på ca. 3 månader för en stor häst i träning om behovet ska täckas. Vissa hästar äter inte upp en saltsten ens på ett år medan andra slukar den på ett par veckor – inget av alternativen är särskilt hälsosamma.
För att vara säker på att saltbalansen hålls på en sund nivå kan man istället tillsätta vanligt koksalt (utan jod) i foderstaten. Den exakta mängden avgörs individuellt och bland annat beroende på saltinnehållet i resten av fodret, men som utgångspunkt kan man ge 30-40g/dag till en vuxen stor häst på ca. 550 kg. Detta motsvarar ungefär en matsked.
Det är naturligtvis viktigt att erbjuda färskt och lättillgängligt vatten i samband med att hästen får salt, som ni kanske har läst i ett av mina tidigare inlägg ska vattenkoppen helst erbjuda ett flöde av 8l/minuten för att uppfylla hästens naturliga dricktempo.
Ha nu riktigt underbara hästdagar i solen!
Tips
För några dagar sedan var jag på föreläsning för Vet. Fredric Spång (Gårdveterinärerna) som talade om användningsrelaterade skador på hästar. Han pratade mycket om tänder och munhåla samt vikten av att ha ett väl tillpassat bett.
Kroppen arbetar hela tiden med att skydda och försvara utsatta områden, som när man får ett sår. Om ett bett ligger och trycker på lanerna går signaler till cellerna att bege sig dit och skydda området. De bygger på med ännu mer slemhinna i området och lagrar keratin för att skapa en hårdare yta som skydd mot trycket. Om trycket kvarstår kan det innebära att blodförsörjningen stryps helt och vävnaden dör. Det samma gäller om hästen har för hårt spänd nosgrimma och därmed biter sig i kinderna som då blir intryckta mot tandraderna.

Hur vet man då om bettet passar? Jo, naturligtvis är hästen bästa facit. Om den inte vill bli tränsad, slår med huvudet, lägger ut tungan eller på annat sätt upplevs som ”tjaffsig” i munnen under träning kan det vara läge med en munhålekoll av tandutbildad veterinär. Ibland kan även dessa yrkesmän hjälpa dig att välja ett bett som passar just din häst.

Enligt Fredrics (inte vetenskapligt baserade) erfarenhet har han upptäckt mest bettrelaterade skador på lanerna hos hästar som tränas på tredelat bett, därefter tvådelat och allra minst skador på de som tränas med rakt bett.
Själv växlar jag mellan ungefär fyra olika träns med olika bett för att ”flytta” trycket. Hästen är ju inte skapt att ha bett i munnen alls, så oavsett om det är väl inpassat blir det ändå ett onormalt tryck på slemhinnorna. Ett tips är att även utforska maknaden på bettlösa alternativ och hitta ett som passar dig och din häst så att dennes mun får vila helt från bett-tryck ibland.
Okategoriserade
Hej!
I måndags hade jag föreläsning för ett gäng härliga studenter på Flyinge, vi gick igenom lite generellt om friskvård och rehabilitering samt provade att stretcha en häst med allt vad man ska tänka på. Jätteroligt och superduktiga elever!
I helgen var jag besökare på en kurs i fitness för ryttare samt sitsanalys med den tyska fysioterapeuten och personliga tränaren Diane Riemenschneider. Diane jobbar med den tyska ryttareliten och har besökt Sverige ett antal gånger för att dela sin kunskap om hur man kan träna och stretcha för att bli en bättre ryttare. Otroligt intressant! Det kommer en artikelserie om detta på Hippson.se som jag länkar till sen.
Har även själv besökt naprapaten, mycket välbehövligt. ”Det krävs två för en tango”, det räcker inte med att hästen är i fint skick om ni båda ska prestera tillsammans! Tänk på det :)
Okategoriserade
Den 17:e mars har jag en föreläsning för ”hungriga” studenter vid hästmeckat Flyinge. Jag kommer bland annat att berätta lite generellt om de olika komplementäryrken som finns samt fördelarna med förebyggande friskvård för sporthästar och lite om konvalecens/rehabilitering.
Vill du boka en föreläsning eller clinic till ditt stall eller ridklubb? Nivå och innehåll anpassas naturligtvis efter målgruppens kunskap, erfarenhet och intresse.
Maila: li@flowequestrian.se
Okategoriserade
Har ni också varit med om att komma hem från kliniken och stallkompisen frågar:
”Hur gick det, vad var det som var fel och hur blev det behandlat?”
Och du svarar:
”Ehm….Det var något med ett bakknä, tror jag…”
Inte alltför sällan glömmer såväl veterinärer som andra yrkesmän att alla faktiskt inte pratar fackspråk. Jag kan också komma på mig själv med att förklara något med latinska termer, allt medan den stackars hästägaren står som ett frågetecken och kanske känner sig dum som inte förstår hälften av det jag säger. Ungefär som jag känner mig när jag lämnar in bilen på verkstaden….
Först och främst vill jag uppmana hästägare att våga fråga! Det är superviktigt att man förstår varför, hur och vad som behandlats för att som hästägare kunna fortsätta rehabilitera, förebygga och träna rätt utifrån hästens individuella status! Ingen fråga är för dum för att ställa!
I några delar kommer jag att posta en förenklad ordlista på begrepp som kan förekomma i journal eller vid samtal med veterinär/fysioterapeut. I den första delen har jag valt att fokusera på lägesbeskrivning, det vill säga hur man kan beskriva var på kroppen en eventuell skada sitter:
Dexter = Höger, t.ex kotledsinflammation dexter framben
Sinister = Vänster
Cranialt = Främre delen av hästen
Caudalt = Bakre delen av hästen
Dorsalt = Framsidan av ett ben
Palmart = Baksidan av ett framben
Plantart = Baksidan av ett bakben
Proximalt = Övre delen av ett ben
Distalt = Nedre delen av ett ben
Ventralt = Nedre delen av hästen (mot marken)
Dorsalt = Övre delen av hästen (mot himlen)
Lateralt = Yttre sidan, t.ex sårskada dexter carpal, proximalt på lateralsidan (proximolateralt)
Medialt = Inre sidan av t.ex ett ben
I nästa del kommer beskrivningar på några andra vanligt förekommande veterinärbegrepp som man ofta kan läsa i en journal! Gilla Flow Equestrian på Facebook för att ta del av nästa del i Ordliste-serien, samt andra nyheter om stort och smått i hästvärlden!
Okategoriserade
De senor som man vanligen pratar om på häst är:
Extensor digitorum communis – Ytliga tåsträckaren, löper på framsidan av hästens framben och har som funktion att just sträcka tå och carpalleden (det ofta, felaktigt, kallade framknät).
Extensor digitorum lateralis – Sidliga tåsträckaren, löper längs sidan av hästens framben och fäster på framsidan av kotleden. Har som funktion att sträcka carpalled och kotled. Båda dessa tåsträckare är förhållandevis långa senor som har sitt ursprung i muskelbukar i armbågsregionen.
Extensor digitorum longus – Ytliga tåsträckaren, löper längs framsidan av hästens bakben och har som funktion att sträcka tå samt indirekt böja hasled.
Extensor digitorum lateralis – Sidliga tåsträckaren, löper längs sidan av hästens bakben och har samma funktion som den ytliga. Dessa två sträckarsenor har sitt ursprung i muskelbukar som börjar kring knäregionen.
Flexor digitorum superficialis – Ytliga böjsenan, löper från armbågsregionen längs baksidan av hästens framben och har som funktion att utföra så kallad flexion i carpalled samt kot- och kronled, det vill säga böja dem. På hästens bakben löper senan från muskelbuk i knäregionen längs baksidan av benet.
Flexor digitorum profundus – Djupa böjsenan, löper från armbågsregionen längs baksidan av hästens framben och har samma funktion som den ytliga, men böjer även hovled. På bakbenet löper senan från muskelbukar i knäregionen längs baksidan av benet.
Interosseus medius – Gaffelbandet. Fungerar som ett extra stöd för böjsenorna och löper längs baksidan av hästens ben, delar sig på skenans nedre del och fäster sedan på framsidan av kotsenbenet och därefter kron- och hovbenet, samma på fram- och bakben.
Senor och ligament utgör så kallad stödvävnad och består av fibrös vävnad med mycket liten genomblödning. Enligt forskning påverkas senornas och ligamentens styrka enbart fram till att hästen är ca. 2 år. Genom utevistelse i kuperad terräng kan senor och ligament då stärkas genom att hästen själv belastar dem på ett naturligt sätt.
På vuxna hästar har man ingen träningseffekt på senor och ligament. Däremot kan man med rätt träning förebygga att senorna överbelastas genom att se till att hästen är välmusklad för det arbete den förväntas utföra. En trött muskel innebär högre belastning på senan, det sker då en värmeökning i senan och till sist kan det innebära en lokal blödning och därmed en skada på senan.
Några viktiga punkter att ta hänsyn till för att förebygga senskador är att:
-träna klokt efter hästens förmåga och öka belastning och träningsintensitet successivt
-träna på bra och varierat underlag
-låta såväl unga som äldre hästar få daglig utevistelse med kuperad terräng och bra underlag i hagarna
-ha en balanserad foderstat
-ta hjälp av en kunnig hovslagare som verkar och skor hovarna i korrekta vinklar
-använd senskydd vid behov
-kyl benen vid behov, t.ex efter hård träning eller träning på ett för hästen nytt underlag

Okategoriserade

Valack född 2009
e.Roven xx-Cortez
ca.167 cm i mankhöjd
Ett resultat av gedigen avel med starkt möderne (som bl.a lämnat Kungakannan-vinnare 2011). En sund och frisk individ i sporthästformat, högrest med tre mycket trevliga gångarter och plus för galoppen. Rowan är lika lätt att rida som att hantera (klippa, sko, lasta, spola ben m.m), en genomsnäll häst som är en riktig bästa kompis!
Uppfödd i flock och i ett välfungerande & kontrollerat lösdriftssystem. Inriden på Flyinge 2011-2012 och har därefter vidareutbildats av diplomerad unghästutbildare. Säljes av uppfödare Per & Birgitta Valette.
Rowan nollade flertalet 1m som 4-åring och kvalade därmed till semifinal i championatet. Han är väl i fas för sin ålder även i dressyren och säljes nu i full tävlingskondition.